Present från Hanna! :)

Igår hälsade Hanna på och hade med sig en liten present. I presentlådan låg det en napp och en haklapp och färgerna fullkomligt skrek Erika.  Tack så himla mycket! Jättekul present!

Det har tydligen gått åt som smör i solsken Elodies produkter och de har tagit in dessa produkter på Barnens Hus i Piteå så det är ju inte helt omöjligt att jag tar mig en svängom på Barnens Hus och kanske handlar nått mer ur samma "serie".

Både nappen och haklappen är btw mycket mycket snyggare i verkligheten. :P

http://www.elodiedetails.com/images/popups/bib_retro.jpg





Bilder/produkter från http://www.elodiedetails.com/

Ultraljud igår! :)

Igår var det dags för vårt extra ultraljud. Jag var inte alls lika nervös denna gången och det kändes så himla bra. I väntrummet började jag dock känna av nervositeten lite. Speciellt när vi fick vänta 10 minuter på att komma in.

Ultraljudstanten hade någon slags praktikant med sig och det brukar innebära att de är mer noggranna och beskrivande i det gör. Så när frågan kom om det gick bra att han också var med så tackade jag förstås ja direkt.
Och mycket riktigt, denna gång fick jag en mycket mer informativ undersökning. Dessutom fick jag nöjet av att se på våran lilla bebis extra länge då praktikgubben också skulle testa att köra med ultraljudsmojjen på magen. Haha.  :)

Allt såg bra ut och bebisen fäktade och sparkade i magen. Bebisen gapade och stängde munnen. Drack lite fostervatten och såg allmänt nöjd ut :)
Jag har ju känt av rörelser rätt länge ändå, men det var rätt så kul att kunna bekräfta att det jag känt i magen verkligen är sparkar. Det är ju första gången för mig, så det jag känt skulle ju lika gärna kunna vara tarmrörelser. Men nu VET jag iaf. Samtidigt som jag såg en arm fäkta på Ultraljudsskärmen så kände jag en buff i magen. Fantastiskt! :)

Vi pratade även om BFdatumet. Tydligen är det så att bebisen har lite mer avlångt huvud så därför är det svårare att mäta skallen och det skulle vara det säkraste måttet på hur gammal bebisen är.  Jag sa att jag trodde att BF kunde vara kring 13/14 Oktober och hon tyckte att det mycket väl kunde vara så.
Blev inte flyttad igen dock utan mitt BF ligger fortfarande på 23 Oktober. Hon skrev in i journalen att bebisen hade avlångt huvud så att de vet att de inte kunnat mäta exakt i fall jag skulle gå över tiden och behöva en igångsättning. Det där avlånga huvudet var inte något vi skulle vara oroliga över. Antingen berodde det på hur "föräldrarna såg ut" eller så beror det på hur bebisen har legat i magen.

Och så det där med könet... Vi har verkligen en blyg bebis och det gick inte att se något kön den här gången heller. Jag ville ju så gärna veta kön även om det inte spelar så stor roll egentligen. Hade bara varit trevligt att i hjärnan kunna förbereda sig lite mer på att det verkligen är en riktigt människa som kommer att dyka upp i oktober.

Det var iaf kul att se att bebisen har växt även om jag nu börjat inse att jag faktiskt börjat få en gravidbula på riktigt kring magregionen som jag tycker har ökat lite i storlek de senaste veckorna...

Klagomur...

Idag ska jag beklaga mig:

- Jag har sjukt ont i fogarna och efter en arbetsdag känns det som att jag ska sprängas i två delar.
- Arbetsstolen på jobbet är inte skön, inte någon annan stol heller.
- Jag har spytt 5 gånger.
- Jag är otroligt trött.
- Jag har tappat intresset för att engagera mig i saker och ting, jag bryr mig om skitsaker och jag har ett riktigt ursurselt humör.
- Jag får fortfarande höra kommentarer om min gång på jobbet och jag hör hur folk skämtar bakom ryggen på mig. Jag är gravid, inte döv. Puckon!
- Har äckelpäckelhalsbränna från yttre rymden.
- Pollen från björk har invaderat min stackars näsa som redan är gravidtäppt.
- Att vara gravid är en plåga.
- Jag får märken på kroppen efter kläderna och underkläderna. Det gör ont. Jag sväller.


På plussidan så står följande:

- Jag har ett fantastiskt jobb som låter mig vara flexibel med mina arbetstider när jag mår så här kasst.
- Min sambo är bäst. Nyss kom han in med lite samarin, fastän jag inte ens bett om det. Han hämtade iskall pärondricka när jag var supertörstig i soffan. Han är mitt allt.
- Jag kan nästan se att jag har fått en liten kula på magen nu. Och jag kan se framifrån att det inte är en tjockmage utan en gravidmage. Vilken lycka! :P Jag har extremt svårt att förstå att jag är gravid.
- Extra UL på onsdag. Ska bli spännande. Är inte lika nervös.
- När jag sitter framåtlutad känner jag mer buffar än vanligt. Spännande!
- När jag stått ut i 9 månader så kommer belöningen ut. Vårt barn. Vårt nya liv. Jag vill knappt tänka på förlossningen, inte för att jag är rädd utan för att jag är bombsäker på att det kommer att gå superbra. Jag kommer inte tveka en sekund på att använda bedövningsmetoder. Kom på idag på jobbet att det faktiskt inte alls är långt borta. Shit, tiden går så långsamt fast samtidigt så snabbt...
- Har inte gått upp något i vikt än så länge.
- Foglossningsbältet ger stadga och stabilitet. Hjälper dock inte speciellt mycket mot smärtan. Utan bältet klarar jag mig inte dock.
- Alvedon och allergimediciner är räddare i nöden, för att inte tala om mitt kära bricanyl. Vad skulle mina lungor göra utan astmamedicin?


Kikade lite gamla bildmappar och hittade en bild jag tagit på lite körsbär. Oj så gott det är!