Ett försök till förlossningsberättelse

 
Kommer att saxa in lite från det jag skrivit tidigare i bloggen bara för att få ett sammanhang:
 
Torsdag:2/1 Åkte vi in till förlossningen pga att sammandragningarna var kring 8 minuter. Jag var öppen 4 cm. Men när vi kom dit så stannade värkarna av och vi blev inskrivna på patienthotellet med en sovdos. Somnade och fick sova ordentligt, men sammandragningarna som jag haft på kvällen var helt försvunna. Så jag och Björn bestämde oss för att åka hem igen. Det är ju liksom inte så där jättekul på ett patienthotell. 
 
Fredag 3/1: Åkte till Hortlax för att Elsa hade sovit hos mormor och morfar. Gick en promenad och tillslut kom värkarna igång igen. Vi åkte hem till stan igen och var vaken långt in på natten med sammandragningar som kom mellan 7-10 minuter. Tog en panodil och somnade tillslut och sammandragningarna var borta på morgonen. 
 
Lördag 4/1: Morsfars kom förbi med Elsa och jag hade mellan 5-8 minuter mellan värkarna i ca 6 timmar. Duschade, värkarna fortsatte. Tog två alvedon och värkarna stannade av igen. Elsa följde med mormor och morfar hem igen och sov i Hortlax. 
 
Söndag 5/1: Sammandragningarna lyste med sin frånvaro under natten, men det kändes ganska skönt att få vila sig. Hade sammandragningar som kom ungefär var 10-15 minut.  De höll i sig rätt länge, upp till två minuter. Kände mig less. Gick in i vecka 39+0.

Måndag 6/1:
Hanna, Ante och Elis hälsar på, jag har ganska kraftiga sammandragningar som jag måste andas mig igenom. Björn värmer vetekuddar som jag lägger på ryggen/magen för att få lite smärtlindring.
Mot kvällen åker vi till Hortlax för att min bror Markus ska åka till Indien. Vi äter god tacogratäng och jag har då sammandragningar som kommer ganska ofta. Trycket nedåt känns större än innan och jag får för mig att ungen aldrig kommer att komma ut. Jag tar inte tiden på värkarna. För det är ju ingen idé :) Önskar mig dock lustgas.
Vi åker hem och ser på White Collar. Är uppe till två-tiden för ingen av oss kan sova förrutom Elsa. Tillslut går jag och lägger mig i sängen. Vaknar var 15:e minut att jag har värkar som gör OOOONT,.  Men jag sover iaf mellan värkarna.
 
Tisdag 7/1

Björn börjar klockan 06.00 och har därför klivit upp för att åka till sitt jobb. Han skramlar i köket och ska äta lite frukost. Mina värkar känns mer och mer och det enda jag tänker är att det kanske vore bra att åka in och kolla om det har hänt något, om jag har öppnat mig mer eller om det bara står still. Men sen så tänker jag att det är så onödigt för båda mina föräldrar har börjat om att jobba igen och det blir så bökigt med Elsa.
Jag tar några panodil och sen så hoppar jag in i duschen. Duschar ca 10 minuter.  Då börjar värkarna komma oftare och oftare och oftare. Tillslut så är det inte mycket paus emellan och jag börjar inse att jag kanske inte kan vänta så jättelänge med att åka in. 
Ber Björn ringa till min pappa. Sen ber jag Björn ringa till förlossningen för att meddela dom att vi tänker åka in.
Björn packar ihop alla grejjer som vi ska ha med oss. Han väcker Elsa och säger att morfar ska hämta henne. Strax därefter kommer Morfar och de åker tillbaka till Hortlax.
 
Bilfärden till Sunderbyn går bra, ingen vattenavgång, bara starkare och starkare värkar. Det är världens sämsta väglag. Halkigt och regnig på vägen. Många som ska till jobbet. Vi parkerar bilen och går in till förlossningen klockan är ungefär 07.00.
Vi får direkt ett rum och de börjar mäta värkarna och kolla så att bebisen mår bra. Jag får en barnmorska som jag klickar med direkt och en jättetrevig undersköterska som också kändes klockren. De frågar hur regelbundna mina värkar varit, men eftersom att jag inte mätt upp några värkar så vet jag inte. Jag vet ju bara att de kommer ofta och att de gör ont och att jag vill ha lustgas.

Efter 30-40 minuter konstaterar vi att värkarna är regelbundna och kommer var 4-5 minut. Jag har inte skickat in något förlossninsbrev som jag tänkt från början. Jag beslutade mig för att ta det på förlossningne. Så jag informerade om att jag gärna ville ha lustgas, varma vattenkrus och eventuellt en epidural som smärtlindring. Jag sa att jag har problem i fall någon rör på min hals och att jag är ett kontrollfreak. Dvs att jag gärna vill att de berättar vad som händer så att jag inte får känslan av att tappa kontrollen. Sa även att jag kan behöva sägas till på skarpen i fall inte "lyssnar". :) Och att jag ville ha lustgasmasken även när krysvärkarna kom.
Alla mina önskningar skulle gå bra förrutom epiduralen. Jag var tydligen öppen 7-8 cm och då var det som ingen idé med någon epidural längre.
Fick tillslut min älskade lustgas och jag var helt besatt av att inte andas ut lustgasluft i rummet så att personalen skulle bli senil. Björn fotade mig och mitt stora nöjda flin. Lustgas är BÄST: :P Fick även mina varmvattenflaskor.
Sen blev jag kissnödig och det tyckte dom var bra, så då fick jag kissa.
Värkarna kom tätare och tätare och eftersom att jag i bilden på väg in till förlossningen googlat om att det finns en dykmetod, så provade jag den. Det gick jättebra. Jag lät värkarna komma och göra jobbet och jag försökte slappna av så gott som det nu gick när man inte har tränat nått på att "dyka" innan.
Vid 10.00 sa barnmorskan att de skulle ta hål på hinnorna i fall inte vattnet hunnit gå innan dess. Strax innan tio så känns det som att bebisen blåser upp en stor bubbla som några sekunder senare spricker och då forsar det ut vatten. När vattnet gått börjar krystvärkarna på riktigt och 10.13 är hon ute! En perfekt liten tös som vägde 4355 och var 52 cm lång. En liten tjockis!
Jag minns hur jag frågade "vad det blev" och då bad barnmorskan mig att kolla. :) Gode häftigt! En liten miniElsa!