aakiree

v 18 17+0
Går idag in i vecka 18. Känns helt galet. Jag mår sjukt kasst illa. Har spytt säkert 5 gånger idag.... Känns som att det enda jag gör är  att klaga vilket inte egentligen är sant. Ofta är jag tyst och säger ingenting.

Ska till läkaren idag på MVC för att se om vad illamåendet beror på. Antingen är det graviditetshormonerna eller så är det antibiotikan. Det kan ju förstås vara en kombination.
Jag har iaf ätit den medicin jag har mot illamående som jag skulle under denna veckan även om jag känner starkt motstånd då det finns en risk att fostret påverkas. Det känns rätt kasst, men jag gör som dom säger. På något sätt ska läkaren då kunna räkna ut i fall det är antibiotikan som ska bytas ut till en annan sort eller i fall det är så att det är hormonerna som ger mig illamående. Jag vet inte hur det ska gå till, men jag har ju inte heller någon läkarutbildning och den lilla logik jag har haft börjar sakterliga försvinna.

Ska även fråga om min allegimedicin. Jag kan inte förstå att jag fått ordinerat att jag ska fortsätta knapra Cetirizin. Överallt där jag läser så står det att man hellre ska byta läkemedel. Varför fick inte jag göra det?
Ska även höra vad klån jag ska göra åt mina foglossningssmärtor.  Har varit hemma från jobbet nu på grund av illamående, kräkningar och foglossningssmärtor och detta är den tredje dagen.
Funderar även på om det kan vara så att det kan vara njurarna som krånglar lite. Har ju en konstant tyst urinvägsinfektion så det kan ju vara så att det har tagit sig upp till njurarna och det kan ju skapa både ryggont och illamående. Näe, detta är en djungel och jag hoppas att jag någon gång i framtiden kan tänka mig att bli gravid igen. Jag är livrädd för att få en förlossningsdepression eller liknande.
Just nu känns det som att detta är det första och sista barnet.


Ser nu att det kanske inte är det muntraste inläget i världen så jag får väl försöka avsluta med att tänka lite positivt:

Det är inte så länge kvar med tanke på hur lång tid jag själv har levt...


Vecka 18

Kroppen:
Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ofta är det först nu som du på riktigt kan ta till dig att ett barn faktiskt är på väg. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan.
Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.

Fostret: Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.

Min syn på det hela:
Jag kommer att göra mitt ultraljud om lite mindre än 2 veckor. Tiden har trots allt gått fort och jag längtar så himla mycket dit även om det är med skräckblandad förtjusning.


#1 - Cissi

Jag lovar att du kommer att ha glömt graviditeten då lillen/an kommer!! =)

#2 - Cissi

Hoppas verkligen du får börja må bättre och njuta av graviditeten snart!!!

#3 - Kicki

Jag har klagat och gnällt över lite trötthet så känner mig ganska fånig när jag ser hur jobbigt du har det.. tror inte du kommer GLÖMMA hur det var när den väl kommer ut, men då har du ju iaf lämnat det bakom dig! Alla njuter ju inte av själva graviditeten precis även om det verkar som om de flesta går runt på små moln och fiser rosenfisar. Tror att många inte erkänner hur jobbigt de tycker att det är.



Hursomhelst- JOO! Vi ska definitivt ta reda på vad det är för nån där inne, om vi nu får en tant som vill säga det! Fast det är ju 2 månader kvar dit.. känns som en evighet!